Fredriksdal berättade om koloniträdgårdar och vi visade upp vår koloni

Regnet hade strilat lätt mest hela dagen, denna torsdag i början av juli. Det hade dock inte avskräckt den skara entusiastiska trädgårdsodlare som hade samlats på Fredriksdal Muséer och Trädgårdar för att lyssna till föreläsning om koloniträdgårdar. Som tack bröt dock solen äntligen igenom molnen och vi fick möjlighet att se alla blommor i vackert sommarljus.

Det var Etnolog Maria Casagrande som tillsammans med botanist Jakob Sandberg och Stadsantikvarie Jessica Jönsson gav en målande bild av koloniträdgårdens historia och berättade om hur allting en gång började i Tyskland under 1800-talet. Under industrialismens framväxt hade människor lämnat landsbygden för att flytta in i städerna och söka arbete i fabrikerna. Det var den nya tidens moderna utveckling som lockade många. Men man upptäckte snart att livet i städerna blev både trångt och ohälsosamt och för att råda bot på detta lät man uppföra koloniträdgårdar i städernas utkanter. Små lotter med litet hus som skulle uppmuntra människor att både vistas mer ute i naturen men också att odla sina egna grödor. Idag är våra koloniområden en integrerad del av stadsbebyggelsen, ofta centralt belägna.

Botanist Jakob berättade vidare om koloniträdgårdarnas växtlighet. Och visade bland annat upp välkända exempel från vår egen typiska svenska flora – våra ängsblommor. Han uppmuntrar alla som har trädgård att utveckla dom så att de blir en betydelsefull livsmiljö för vild biologisk mångfald och hänvisar till initiativet Rikare trädgård, som drivs av bl a FOR Fritidsodlingens riksförbund. På deras hemsida finns en kunskapsbank som ständigt fylls på. Han menar att det räcker med att avsätta en liten bit av våra trädgårdar till ängsmark för att göra stor skillnad.

Föreläsningen fortsatte med vandring genom vår koloni… en av medvandrarna tecknade ner hela upplevelsen som beskrivs väldigt fint i artikeln på JPS Media online.

Sen ett litet tips från botanisten om en orkidé som växer i vår oxelhäck och som också växer inne på Fredriksdal.

– Det är orkiden skogsknipprot som jag under flera år sett i oxelhäcken mot Gisela Trapps väg, berättar Jakob. När jag såg den nu i somras stod den precis där häcken längs Gisela Trapps väg viker av in mellan ert område och brevduveföreningen. Men den är bortlukad nu. Tidigare år har jag sett den mellan häckens oxelplantor ut mot Gisela Trapps väg. Vill ni ha den kvar håll utkik när ni skyfflar. Den kan bli ca knähög, men kan också vara lägre. Den är lite oansenlig och mestadels grön, när den är i knopp är blomställningen karakteristiskt nedåtböjd i toppen för att sen sträcka på sig. Den tillhör inte alls en av Sveriges ovanligaste orkideer och den kan trivas i parker och trädårdar. Men den är liksom andra orkideer i Sverige fridlyst. Lite kul att ni har den på ert område!
Skogsknipprot - Wikipedia
Skogsknipprot - Artfakta från SLU Artdatabanken

Som tack för vår eftermiddag tillsammans räckte vännerna från Fredriksdal över en liten planta. En Getapel, från Äsket i Råå. Denna lilla plantas viktigaste uppgift är att vara värdväxt för citronfjärilens larver. Utan den ingen fjäril. Vi beslöt att plantera Getapeln någonstans vid föreningsstugan så att alla medlemmar kan njuta av vårt nya tillskott – för den biologiska mångfalden.

Glada, tacksamma och stolta ägare av Getapeln tog vi farväl och hoppades på snart återseende.

Se gärna Fredriksdal Muséer och Trädgårdars kalender för fler inspirerande aktiviteter i sommar.

/Sara, webbansvarig